Ha ha ha stört-skön rubrik & ett himla kul minne! :-)
Nu sitter jag & filosoferar igen. Jag undrar, är det viktigt att kunna stava?? Okey att man har stavfel, men lixom extréma fel. Klart att många inte kan hjälpa det. Men om jag tex skulle vara lite intresserad av någon och det visar sig att han inte var särskillt duktig på att stava, då irriterar jag mig som fan på det. Vet inte varför. Det borde ju egentligen kvitta, så länge man förstår. Ett av mina nyårslöften var att sluta se alla fel & Sluta leta fel. Men det går ju inte när dom bara trycks upp i huvet på mig. Kanske är en mognads-sak "att se genom felen". Men i så fall går jag åt helt fel håll, för det blir ju nästan bara värre och värre. Haha förmodligen går jag åt fel håll eftersom jag sa att jag var 18 för någon vecka sedan men där kom jag minsann på mig själv!
Men hur som helst, jag kan inte vara ensam om att hänga upp mig på minst sagt KONSTIGA saker? :-/